Nyheter

Biskopen om julfirandet i pandemins skugga

Årets kristna julfirande blir på grund av coronapandemin väldigt annorlunda med kyrkor som huvudsakligen kommer att stå tomma. Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, rekommenderar gudstjänster med endast ett fåtal på plats och som direktsänds digitalt genom livestreaming.
– Den gudstjänstmodellen ser jag som det bästa alternativet i rådande läge. Sen får vi hoppas att den här coronajulen blir en engångsföreteelse, säger Fredrik Modéus.
Växjö • Publicerad 24 december 2020
Fredrik Modéus.
Fredrik Modéus.Foto: Lena Gunnarsson

Årets jul firas helt i skuggan av den pågående coronapandemin. Bland annat blir det inga julgudstjänster i kyrkorna, något som kommer innebära en stor saknad för många.

– Jultraditionen i våra kyrkor är så mycket mer än bara en tradition. Arvet från den kristna tron går djupt i vårt samhälle. Det handlar både om värderingar, utsmyckning, uttryck, gemenskap och tro, säger Fredrik.

Att inte kunna samlas i kyrkorna skapar en tomhetskänsla.

– Men förhoppningsvis blir det här en engångsföreteelse.

Coronapandemin har medfört åtskilliga utmaningar för Svenska Kyrkan. Att inte längre fysiskt kunna mötas i kyrkorummet har gjort att man fått hitta nya lösningar.

– Mottot har hela tiden varit att, vi ställer inte in, vi ställer om. Exakt hur kyrkan anpassat sig har varierat från församling till församling. Kyrkoherden har alltid haft sista ordet.

En alternativ lösning har varit att sända gudstjänsterna digitalt. Vissa församlingar har spelat in gudstjänsterna i förväg medan andra satsat på livestreaming. Fredrik föredrar den sistnämnda modellen.

– Jag ser ett värde i att gudstjänsterna äger rum på de vanliga tiderna, fast med endast ett fåtal fysiskt närvarande, och att de samtidigt livestreamas. Det skapar en närvaro och bevarar samtidigt traditionen.

Vad som händer efter coronapandemin är fortfarande höljt i dunkel. Återgår allt till det gamla eller kommer människors beteende ha förändrats på ett bestående sätt?

– Det är frågeställningar som såväl kyrkan som samhället i stort funderar på.

Vilka slutsatser inför framtiden har du själv dragit av coronapandemin?

– På det personliga planet hur mycket mina relationer betyder. De stora frågorna har kommit närmare. När det gäller kyrkan så handlar det dels om att vi ska bevara det goda med de digitala formerna. Vi behöver inte resa alla gånger utan kan samtala och interagera med varandra digitalt. Men dels också att det finns ett stort värde i gemenskapen i att träffas fysiskt som aldrig går att ersättas på digital väg.

En viktig lärdom eller påminnelse enligt Fredrik är också att en gudstjänst måste vara på riktigt för att kunna beröra.

– Under coronapandemin har kyrkan genom diakonin varit fantastiska på att hjälpa människor men däremot har vi varit betydligt sämre på att berätta om den kristna tron. Budskapet har svårare att nå fram i den digitala formen.

Coronapandemin har gett upphov till många existentiella funderingar konstaterar Fredrik. Människor har under året ställt sig frågor som; hur fungerar mina relationer? Vad tror jag egentligen på? Vad prioriterar jag i livet? Inom den Svenska Kyrkan märker man också en ökad tillströmning när det gäller prästkandidater.

– Antalet diakon- och prästkandidater är de högsta på 12-13 år.

Att möta den här existentiella och andliga vågen är viktigt menar Fredrik.

– Jag uppmanar därför alla kyrkoherdar att väcka frågan om framtiden efter coronapandemin. Vi kan inte bara tackla nuets problem utan behöver vara mer pro-aktiva.

Coronapandemin har skördat många offer. De flesta svenskar har därigenom upplevt att döden blivit påtagligare och kommit närmare. Det finns även en existentiell skuld som förmodligen kommer lämna avtryck under lång tid framöver tror Fredrik. Frågan är hur rustade vi är inför döden.

– Det är viktigt att vi människor erkänner döden. För det gör livet verkligare. Men har vi redskapen i vår kultur? Och vilken roll vågar vi ge den kristna berättelsen?

David FärdighSkicka e-post
Så här jobbar Vxoweek med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.